Ska svara på frågan som kom igår. Vad hände egentligen igår i stallet? Vill egentligen bara sudda ut den dagen ur minnet och glömma. Glömma känslan, glömma allt! Men det hände och kommer sittandes brännande bak i huvudet. Så vad hände?

 

Jo, jag kom till stallet och det var egentligen super bra. Jag var lite lagom trött men ändå pigga och glad. Jannicke var där och hennes dotter hade med en kompis till stallet. Vi snackade medan vi fixade alla rutiner i stallet. Tog in hästarna och sedan gjorde jag iordning Keso medan Jannicke åkte hem. Hovslagaren har fortfarande inte varit där och han kommer Onsdag nästa vecka(snyft). Men det gick bra att rida ändå tyckte hon. Jag sadlade satt upp och skrittade några varv. 

 

Ni vet att man brukar få en känsla, en känsla av såhär ska man göra, såhär ska det kännas. Bara en känsla. Hade inget, kände mig som en tom plåtburk. Inget, allt kändes bara skit. Tog något varv i galopp och sedan lite travjobb men det fungerade inget. Balansen var inte där, stabiliteten var inte där. Allt var bara sämst. Bestämde mig för att longera honom lite på lina istället. Jag tror att jag inte fick någon känsla eftersom jag hade dåligt samvete. Man ska inte rida när hovarna ser ut som dom gör. Han ömmar eller visar inga tecken på obehag, men ändå. 

 

Så jag väntar med att rida tills hovslagaren varit där och sedan får vi rida flera gånger innan tävling istället. Får bli lite tömkörning på söndag tror jag. Måste bara fråga Jannicke var hennes tömmar är.. 

 

Men hela världen bara rasade igår. Huvudet tomt men ändå så mycket funderingar. Var tvungen att sova innan och tänka igenom vad jag ska skriva här. Jag måste ha en plan och min förra fungerade inte så nu har vi en ny. Så nu kan jag leva igen. Tröst åt glass igår framför serie hehe.