Shettisponny
Jag saknar Amadeuz något otroligt mycket. Han fick en speciell plats i mitt hjärta. En lite ponny med mycket attetyd och personlighet. En ponny som älskar uppmärksamhet och kärlek. Utan kärlek blev han en sur liten gubbe. Jag bara önskar att det hade varat längre, kärleken till denna ponny går inte att beskriva.
Jag satt häromdagen och kollade igenom hastnet.se och hittade då massa annonser på shettisar.... Dom var så söta. Min dröm är att äga en shettis, trickträna och bara mysa. Ta en promenad i skogen eller tömköra och göra ett helt dressyr program. Eller kanske köra en sväng med vagnen efter och låter ponnyn få galoppera på långa grusvägar. Eller släppa lös den i ridhuset och den bockar och skuttar av lycka.
En sådan liten ponny hade jag velat ha so badly. Jag saknar Amadeuz för han var en sådan ponny. Vi gick ut och gick helt random. Vi tränade lite trick och longerades ofta. Hans små söta bocksprång varje gång han fick kommandot galopp. Eller varje gång jag tömkörde honom och han sprang iväg mot det goda gräset och sket fullständigt i mig. Eller den gången när jag ryktade i en timme. Gjorde en söt knopp i pannan och sedan kunde jag sitta och pussa på hans mule och han bara stod där och myste med mig. Han fick alltid mig glad även fast han var jobbig, tokig och matgalen.
Saknar min Prins <3
